Jordbävningen på Haiti? Den ännu värre ödeläggelsen i Pakistan? Oljeutsläppen i Mexikanska golfen? Översvämningar och jordskred i Centralamerika, Kina och litet varstans i världen, där miljön fördärvats och klimatet förändrats av mänsklig påverkan? Det verkar världen redan ha lagt bakom sig – fast inte de miljoner människor som drabbades för de lever i allmänhet kvar i misären.  Och inget ord har väl varit så dött som ”klimathotet”, förra årets mest frekventa politiska term.

Det är besvärande med de exceptionella vintrarna, men alla som följer svensk TV vet ju att de beror på SJ. Se där vad en pensionerad moderatledare kan ställa med. Ulf Adelsohn verkar för övrigt vara den ende som fortfarande ställer upp för ”Hela folkets järnväg”, sedan politikerna från Persson och framåt rört till det med banverk och privatiseringar och vägrat släppa till tillräckligt med pengar för att underhålla spåren.

Men åter till världen och allvaret. En som haft det svettigt under året är Barack Obama. Han har gjort (nästan) allt rätt: Försökt stimulera ekonomin, sparkat uppstudsiga generaler, gett alla amerikaner sjukvård och till och med kompenserat ursprungsfolken i Amerika för de vitas rofferi och masslakt på indianer. Men det hjälpte inte mot Sarah Palin och tedrickarna på yttersta högerkanten.

Obama förlorade sin demokratiska majoritet i kongressen. Men ryckte, simsalabim, till sig det politiska initiativet och framstår som handlingskraftig. Gör upp med republikanerna om skatterna och arbetslöshetsbidragen, får igenom en lag som stoppar diskriminering av homosexuella i USA:s krigsmakt och – glädjande för hela världen – får ihop tillräckligt många röster i senaten för att kunna ratificera kärnvapennedrustningsavtalet med Ryssland (New START).

Den norska Nobelkommittén som gav honom fredspriset i fjol kan andas ut. Men det dröjer innan Obama blir en verklig fredspresident. Kriget i Afghanistan är en katastrof, både militärt och politiskt, och måste komma till ett snabbt slut. Obama måste också motstå påtryckningarna från hökarna och den amerikanska krigsindustrin att utvidga det så kallade kriget mot terrorismen till Arabiska halvön och Afrika, och han måste fortsätta hålla huvudet kallt när det gäller Iran.

Kan presidentens nyvunna auktoritet ge honom tillräckligt med råg i ryggen för att ta itu med klimatfrågan och att sätta extremisterna i Israel på plats och tvinga fram en lösning på det palestinska problemet, kan Obama komma att gå till historien som en av de verkligt stora presidenterna i USA. I alla fall om den amerikanska ekonomin repar sig, vilket den har utsikter att göra med den Keynesianska ekonomiska politik som USA för. I motsats till Europa, som försöker svälta sig ur sin självförvållade eurokris.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Enligt en genomgång av SVT:s Rapport redaktion kommer 2010 att bli ett nytt rekordår för friskolebranschen: den sammanlagda vinsten tros bli en miljard. Bara koncernen Academedia, som bland annat driver vuxenutbildning i Östersund, gjorde förra året ...

Vilken god nyhet! SCA och Statkraft har fått miljödomstolens tillstånd att bygga 300 vindkraftverk för sådär 16 miljarder kronor i Jämtland och Ångermanland. En så dan väldig investering är vad dessa skogsbygder behöver. Och den icke föraktfulla ener...

Den enes död den andres bröd, brukar man säga. Det stämmer rätt väl in i alkoholdebatten. Genom att tillåta alkohol får många chansen att ha roligt i glada vänners lag. Samtidigt får andra en biljett till alkoholismens helvete. Det gäller att finna e...

Efter valförlusten har det blivit något av en sport att klä socialdemokratin i säck och aska. Tydligen är det så man signalerar krisinsikt – man tar avstånd från allt eller delar av det man tidigare stått för. Av någon anledning kommer denna fö...